onsdagen den 4:e januari 2012

Glatt nytt år

Jag är inte mycket för traditioner. Att göra som man alltid har gjort låter mer tråkigt än tryggt i mina öron. Så när vi fick en inbjudan från ett gäng som vi normalt inte hänger med på nyårsafton tackade vi självklart ja. Det blev ett riktigt bra nyårsfirande.

Ett knytkalas kan bli kalas eller katastrof. Den här gången överträffades alla våra förväntningar, och såväl den fenomenala förrätten med tre olika sorters minilyxmackor med tillhörande nubbe som huvudrätten med den perfekt grillade oxfilén satt fint. Servetter med förtryckta festsånger var också en trevlig touch. Till efterrätt hade Johanna ordnat åtta sorters macarons, ett litet bakverk som till formen påminner om en hamburgare. Det fanns så mycket att vi hade kunnat äta oss mätta bara på dessa små onyttiga kreationer.


Eftersom jag agerade chaufför under kvällen blev det inte så mycket drickande för min del. Jag hade dock med mig ett gäng Brewdog Nanny State, en näst intill alkoholfri öl som smakar riktigt bra för att tillhöra den kategorin. Eftersom flaskan dessutom är snygg funkar den fint på fester. Rekommenderas å det varmaste!

Mellandagarna för min del var dock ingen höjdare. Jag åkte på någon hemsk elakartad variant av magsjuka och var utslagen i ett dygn, ungefär samtidigt som jag i ett svagt ögonblick hade lovat leverans före nyår i ett högintressant men hemligt webbprojekt. Turligt nog har jag medarbetare som ställer upp och jobbar häcken av sig när min egen har fullt upp med annat. Leveransen gick fint, och vi klarade av fler saker än beställaren någonsin vågat hoppas på.

Det slog mig idag att jag har ett bolag som omsätter miljoner. Det låter underligt. Det var inte länge sedan jag precis hade gått färdigt min utbildning och var glad om jag via företaget tjänade ihop till motsvarande studiemedlet varje månad. Men 2012 kommer bli ett hejdundrande år, vi har fantastiska planer som kommer att visa sig inom kort. Jag ser fram emot det nya året av många anledningar.

Nyårslöftet för mig på jobbet har blivit att bli bättre på att skriva tester för vår programvara. Privat är det att komma ihåg att släppa jobbet lite oftare. Jag vet att det är kassa mål om man ska mäta dem, men det brukar räcka för min del.

lördagen den 31:e december 2011

Ingen katt


Nu har jag letat i hela påsen, men det finns ingen katt i den. Inga djur över huvud taget. Smådjursströ var det enda som de lata tillverkarna hade bemödat sig plocka i. Jag reklamerar givetvis under morgondagen. Skriver man att det ska finnas en katt i påsen så får man väl skicka med en katt i påsen. Hur svårt ska det vara?




tisdagen den 15:e november 2011

Affärsidégranskning: Gildaskolan


Ibland springer jag på briljanta affärsidéer, och oftast tänker jag att jag borde blogga om det. Så nu gör jag det.

I centrala Malmö finns ett ganska grönt och lummigt torg som heter Gustav Adolfs Torg. På det hittar du godisförsäljare, gatuartister och de där störiga indianerna med playbackmusik och panflöjtar på lite för hög volym.

Bredvid torget ligger klädbutiken Olséns som säljer herrkläder till propra herrar, och fortsätter du bara att par steg vidare på samma gata hittar du en liten oansenlig uppgång där du ser Gildaskolans logotyp. Gildaskolan ska vi titta närmare på.

Det är en skönhetssalong med fantastiskt låga priser. Jag betalade exempelvis 280 kronor för en timmes helkroppsmassage.

Först får man ta av sig skor och ytterkläder och glida i ett par alldeles för små badtofflor. Jag fick storlek 36, de fick nästan plats på stortån. Mina farhågor om att det nästan bara var kvinnliga kunder som gick till skönhetssalonger besannades direkt. Alla behandlingsbäddarna ligger i samma rum, så det kan upplevas lite trångt precis när man kommer in, men så fort behandlingen har börjat tänker man inte på det mer. En ung tjej vid namn Sara hälsar mig välkommen med ett stort leende och visar mig in till min brits. Först ska jag klä av mig en aning, vilket visar sig lite besvärligt då det inte finns några omklädningsrum, men Sara håller upp ett stort badlakan som jag kan ta av mig bakom. Massagen är fantastiskt bra, och efter en timme är jag helt mjuk i hela kroppen. 280 spänn känns som en riktigt bra deal.

Anledningen till att de håller så låga priser är att Gilda Liljeblad, kvinnan som startade företaget, har insett hur man håller nere kostnaderna. I de flesta företag är lokalerna och personalkostnaderna de största kostnaderna. Gilda har knappt några personalkostnader alls i sammanhanget.

Nu kommer det briljanta: istället för att anställa dyr personal driver Gildaskolan en utbildning där tjejerna, för det är i stort sett enbart tjejer, kan bli certifierade hudterapeuter.

Första terminen är det teori och tjejerna får öva hudbehandlingar på varandra, därefter är de redo att prova sina kunskaper på riktiga kunder.

För utbildningen betalar varje elev cirka 65 000 plus moms. Totalt examineras 6 klasser med 18 elever i varje klass per år, vilket i runda slängar innebär 7 miljoner i intäkter på bara kursavgifter.

Gilda är en slipad kvinna. Förutom kursavgifterna ser hon ju även till att eleverna tar betalt för sin praktik direkt ifrån kunderna, och även om priserna är låga blir det ytterligare en inkomst till bolaget.

Som grädde på moset finns det även ett eget hudvårdsmärke som Gilda så påpassligt säljer i sina egna salonger där intäkterna hamnar i ett helt eget bolag.

Jag tycker att det här är smart och drivet av Gilda. Tjejerna som utbildar sig är nöjda, de får ju en fin examen på hyfsat kort tid och framför allt får de mycket erfarenhet i form av praktik - vilket i mina ögon brukar ge mycket mer än teoriutbildningar. Kunderna är också nöjda. De betalar låga priser och får behandlingar som utförs av tjejer som vill bli duktiga, och allt övervakas av några lärare som glider omkring i lokalen i sina mjuka vita filttofflor.

Jag gissar att Gilda är rätt nöjd hon också, i alla fall om man ser till hur hennes bolag gick förra året. Tumme upp från mig.