Varje dag kommer hjärnan eller kroppen till en punkt där produktiviteten sjunker så lågt att det är dags att sluta. Jag och många andra känner inte av den gränsen, eller är i alla fall inte så uppmärksamma på den. Grundtanken är att lite mer jobb idag måste vara bättre än inget mer jobb idag.
Problemet är att det är fel. Det är typiska tankar som leder till utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar. Man blir ju aldrig klar. Lite mer jobb en dag när du nått din gräns innebär med stor sannolikhet sämre produktivitet dagen efter. Varje dag tror du att du är duktig som kämpar hela vägen in i kaklet, när du egentligen bara sänker din arbetsförmåga samtidigt som du missar värdefull tid med familj och vänner.
Själv har jag testat att lösa det på många sätt, men att använda fasta arbetstider, våga delegera och inse att det finns viktigare saker än jobb har hjälpt mig mest.
Upplevelsen av att både ha mer fritid och att hinna med mer på jobbet är magisk.
