måndag 4 januari 2010

Kontoutdraget

Klockan började närma sig midnatt och vännerna var på väg från den ena baren till den andra mitt i Göteborg. Kylan bet sig fast och huttrande plockade Nisse upp sin plånbok i äkta läderimitation ur bakfickan. Kön till bankomaten var kort. Det var tur, för trots ett tiotal öl innanför västen höll han inte värmen speciellt bra. "Var är den globala uppvärmningen nu?", tänkte han medan tjejen med den glittriga och något för korta kjolen framför honom stoppade ned tre ovikta hundralappar i handväskan. Det var hans tur.

När Nisse knappat in sin kod och väntade på att maskinen skulle mata ut hundralappar även åt honom kände han att något inte stod rätt till. Han ryckte åt sig kvittot som hängde ur bankomaten. Det var nästan slut på kontot, trots att han hade sparat undan nästan 30 000 kronor. De senaste dagarna hade någon shoppat loss rejält på hans konto. 3995 på H&M, 1500 på Gina Tricot och nästan 6000 i blandade småinköp. Någon höll på att länsa hans konto!

Plötsligt var han nykter mitt i nattens isande kyla. Mäkta irriterad slet han upp mobilen ur innerfickan. På kortet stod ett spärrnummer, och på några minuter hade han spärrat kortet. Han tvekade någon minut innan hans irritation gjorde att han knappade in numret till polisen. Han gjorde en polisanmälan och blev förvånad över hur smidigt det gick.

Fasen! Att man kan vara så oförsiktig och lämna ifrån sig kortet. Det var antagligen under restaurangbesöket på en lokal sylta under förra veckan som hans kort blev avläst, eller skimmat som det kallas. Och nu hade någon roligt för hans pengar. Nisse var förbannad och beklagade sig högljutt inför kompisarna.

Det dröjde ända till dagen efter innan han kom på att det saknades något. En rad på kvittot. Han hade ju tagit ut en femhundring i den där bankomaten, och ändå fanns det bara ett uttag på 300 kronor som senaste post. Nisse blev iskall. Så fort han kom hem loggade han in på internetbanken. Alla pengarna fanns kvar. Kontot var orört. Han fiskade upp det numera skrynkliga kvittot ur fickan på sina urtvättade jeans och kunde nu när han nyktrat till konstatera att det inte var hans kvitto. Det hörde till tjejen som stod framför honom i kön.

Sanna historier på kafferasten är de bästa.


3 kommentarer:

  1. Haha. Riktigt bra.. Är det sant?

    SvaraRadera
  2. Ha ha, den var bra.. Sånt som bara kan hända på fyllan med :o)..

    Fast är man riktigt tankspridd kan det väl hända vem som :o)..

    SvaraRadera
  3. Jag kan garantera alla att det är helt sant!
    Jag stod nämligen bredvid Nisse när han tog ut sina pengar.. Visst var det jävligt irriterande för stunden, men när vi morgonen efter vaknade och tittade på kvittot så börja man förstå att han kanske förhastat sig. När jag någon dag senare förstod att han måste ringa polisen och skamset mumla "Jag var full, jag tog fel kvitto" så skrattade jag mig nästan till ett stadie av fosterställning!

    SvaraRadera