måndag 1 december 2008

Jul i New York

Några av våra goda vänner har fått för sig att gifta sig i New York. Det betyder naturligtvis att vi har åkt dit för att hälsa på dem, gå på bröllop och se vad staden har att erbjuda och samtidigt få lite paus från den just nu ganska hektiska vardagen. Varken jag eller Johanna har tidigare varit i USA. Resan var lång med en mellanlandning i Paris. Men med stora fina flygplan, bra filmer och god mat på resan mådde vi ganska fint. Det första vi såg när vi landade i Newark var en Ikeabutik. Intressant att man kan flyga över halva jordklotet och ändå lyckas stöta på svenska butiker det första man gör. Newark ja. Det var kanske inte den bästa flygplatsen att landa på när man ska vidare till Long Island i New York. Med en skrynklig vägbeskrivning och två tunga resväskor försökte vi oss på att ta tåget in mot Penn Station. Det hade väl inte varit några problem om det inte var att det fanns två Penn Station, ett precis utanför Newarks flygplats och ett inne i New York. Glada i hågen över att resan gått kvickt hoppade vi av på den förstnämnda stationen. Det var mindre än vi hade trott, men vi skulle nog fixa det ändå. Det var fullt av skumma typer på stationen, så vi frågade den första polisen vi hittade om hur vi kom vidare till Long Island. Han tittade förvånat på oss och sa att vi var helt fel ute. Vi hade hamnat i ett område som våra amerikanska vänner själva inte vågade besöka på grund av den höga brottsligheten. Nästa tåg in till New York gick om 20 minuter, och några timmar senare hade vi lyckats ta oss ända fram till hotellet i Rockville Centre. Det firades med en gigantisk burgare på amerikanskt vis. Vi fick chansen att gå på NHL-hockey, och den möjligheten får man inte så många gånger i livet om man till vardags håller till i Småland. Matchen var mellan NY Rangers och Pittsburg Penguins. Handlingen var som hämtad ur en Amerikansk sportfilm: Rangers låg under med 0-2 efter halva matchen, men lyckades hämta upp underläget och vann efter straffar där svenskarna hade huvudrollerna med två straffmål och några fenomenala målvaktsräddningar. Bröllopet var också en intressant upplevelse. Själva vigselakten påminde mycket om svenska bröllop medan festen efteråt var en uppvisning av frosseri i stora mått. Det var fria drinkar under hela kvällen, och vi fick först plocka lite olika sorters smårätter, och efter en stund dök det upp stora fat med bland annat fisk, kött, sushi, lasagne och friterad kyckling. Vi åt så vi blev mätta, men amerikanarna låg alltid minst en tallrik före oss. Efter en stund dök brudgummen upp och undrade vad vi tyckte om cocktail-hour. Själva middagen - som bestod av sju rätter där av varje rätt motsvarade en normal svensk lunch - hade inte ens börjat än. Vi hann också med att besöka Times Square, se frihetsgudinnan, äta amerikansk skräpmat, imponeras av Macy's många genomarbetade skyltfönster, åka vilse i tunnelbanan och irritera taxichaufförer genom att vägra betala dricks för att de tar en från punkt A till punkt B. Det är för övrigt stor risk att tre taxibilar bromsar in framför dig om du höjer armen för att vinka till en kompis på Manhattan. Det var en intressant resa, och jag lyckades hålla ställningarna på jobbfronten trots en kraschad server och stora tidsskillnader. På hemvägen blev vi tre timmar försenade på grund av att vi missade anslutningsflyget med fem minuter. Nu ska jag försöka ta igen lite förlorad sömn. Mellanlandningen hemma hos Pappa i Malmö hjälpte tydligen inte riktigt.

4 kommentarer:

  1. Kul att se några bilder också efter alla historier vi fick höra i helgen. det var roligt att träffa er båda två.

    Du har fått en utmärkelse inne på min blogg så det får du kolla...

    Ha en bra dag!

    Kram Emelie

    SvaraRadera
  2. Vad mysigt det låter!

    Hoppas allt är väl med er och hälsa Johanna!
    Kram Mia

    SvaraRadera
  3. Tuff middag, haha. Kul att ni hade det bra.

    SvaraRadera
  4. Jäklar vilken jetlag ni måste gått igenom om det fortfarande är jul i New York.
    Är verkligen tidsskillnanden drygt elva månader? Jag trodde det rörde sig om högst några timmar.
    Där ser man vad fel man kan ha.

    SvaraRadera