Jag vill tycka om SJ. Men det går tyvärr inte. Jag har väl gjort ett trettiotal tågresor det senaste året, och i stort sett alla har det varit något fel på.
Jag skulle kunna prata om att biljettpriserna, där en resa kan kosta 275 kronor i första klass men 1894 kr i andra klass, är helt obegripliga. Jag skulle kunna prata om deras webbplats som trots oändliga uppdateringar fortfarande är så svåranvänd att jag som webbproffs tvekar inför att göra en beställning. Men det gör jag inte. Istället ska jag berätta om min resupplevelse från igår.
Det började med bokningen. Jag skulle på ett möte i Stockholm och visste inte riktigt hur länge det skulle vara. Därför valde jag att ha en ombokningsbar biljett på vägen hem. Det kostade 95 spänn extra, men det kan det väl vara värt. Sedan fick jag veta att för att kunna använda min biljett om jag skulle vilja åka måste jag skriva ut den. Och för att skriva ut den måste man checka in sin plats, och då går det inte att boka om resan längre. Smart. Jag betalar alltså för en produkt jag aldrig kan använda, om jag inte råkar ha tillgång till en skrivare precis innan jag ska åka.
Nästa grej är att tåget (som det varit 29 gånger av 30) var försenat. SJ löste det med en ersättningsbuss som åkte 2 minuter före utsatt avgångstid för tåget, vilket ändå ledde till att vi fick vänta på de som kom precis i tid till tåget men efter avgångsbussens avfärd.
Sedan satt jag i två och en halv timme på x2000 där någon krängningshämmare eller stabilisator hade gått sönder. Det var inget farligt hävdade personalen. Det stämde säkert, men jag vet inte om kille som fick två muggar skållhet kaffe i knät, tre personer som kräktes och en stackars pensionär som nästan bröt benet på grund av de berg-och-dalbaneliknande krängningarna höll med.
Alla på tåget mådde rejält illa, och jag var rätt blek i ansiktet när jag dök upp på Stockholms centralstation.
Men mötet var fantastiskt bra. Mikrobutik.se, som jag och Jonas byggde upp under 24hbc, har gått vidare till Wyatt Media Groups final, så vi träffade en av deras medarbetare för att diskutera varför vi skulle vinna. Under samtalet kom vi på flera samarbetsmöjligheter och fick massor av idéer till vidareutveckling både av tjänsten och av våra företag.
Vi blev naturligtvis försenade även på hemresan, så jag fick vänta fyrtio minuter extra på perrongen i Alvesta, men förutom det gick det bra. Det gick snabbare för Jonas att ta sig hem till Umeå än för mig att åka till Växjö.
Men nästa gång blir det nog tyvärr flyget. Det går snabbare och är billigare. Jag skulle vilja vara miljövänlig, men det är inte alltid man lyckas fullt ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar