Bloggpauser verkar vanliga

I dagarna har både Caya och Per tillfälligt tröttnat på bloggandet och tar paus. Jag tror att det handlar om att försöka få bloggandet roligt så att det inte på något sätt känns som ett tvång eller måste. Man ska vilja dela med sig helt enkelt. Vill man inte det låter man bli. Jag tror inte att det behövs någon förklaring, det räcker med att sluta skriva. Visst, är man en seriebloggare med en stor skara läsare kanske det kan vara läge med en förklaring för att slippa frågorna, men annars tror jag att folk förutsätter att det inte fanns något intressant att skriva om just då. Egentligen är det väl bättre att skriva en gång i veckan med vettiga inlägg istället för att svamla ihop något varje dag. Sedan finns det ett helt gäng med bloggar som bara består av "Hej, nu börjar jag blogga igen. Jag ska göra det oftare den här gången.", med omkring två månader mellan varje inlägg. Tur att det finns RSS så att man kan följa dem utan att kika in varje dag. Jag har studerat några populära bloggar, och gemensamt för dem verkar vara att de är inriktade på ett speciellt område. Jag har dock inte som mål att få en populär blogg, utan ser det mest som en dokumentation över min egen utveckling. Det kan vara intressant att gå tillbaka och läsa lite senare. Dagbok brukade det kallas, nu heter det blogg. Positivt är dock att Martin har börjat skriva dagbok/blogg igen. Ni vet, han som iklädde sig Kendorustning för ett par dagar sedan. Martin tillhör även gänget med golfarkompisar och brukar få storstryk när vi lirar. Vi väntar fortfarande på första rundan under 100 slag.